INFO OM MIG 
SKRIVET: 2009-10-15, kl 21:28:01 | PUBLICERAT I: Vardagen
Tankar o funderingarSitter här o funderar o tänker..nästa vecka fyller jag 28år. 2 år närmre 30.
Kommer ihåg när jag var yngre o även i lite äldre ålder så trodde jag att jag skulle ha en egen familj när jag blev 30. Barn o sambo. Men nu sitter jag här i min kalla etta helt ensam o inte ett barn eller en sambo så långt ögat kan nå.
Tänk när mamma var 30 då hade hon sambo o två små barn. Kommer jag någonsin att få det eller är det meningen att jag ska vara själv tills döden kommer? Det vill jag verkligen inte vara.
Jag vill ha någon att dela mitt liv med. Att upptäcka nya saker o dela med mig av det jag känner. Någon att visa mina känslor för, någon som visar känslor, ömhet o uppskattning till mig, för den jag är. Någon att vara kär i och älska. Det var allt för länge sedan jag kände den lyckan o pirret i magen av förälskelse. Men som alla säger, det kommer, det kommer. Ja, men när fan då??
Jag vill oxå ligga sked i soffan o titta film, laga mat till någon, ha någon som hälsar en välkomen när man kommer hem från jobbet, någon som har lagat mat till en, någon som överraskar en, någon som man kivas med, någon som älskar mig för den jobbiga människa jag är. Vet att jag inte är den lättaste människan att handskas med, vet även att jag inte släpper in någon i mitt liv för fort. Men när man väl lär känna mig så är jag väldigt lätt att handskas med. Om han med stort H kommer då ska jag vara redo med armarna o hjärtat öppet.
Någon som bara är helt hopplöst förälskad i den person som jag är...det är vad jag hade önskat mig när jag fyllde 30år..
Kommer ihåg när jag var yngre o även i lite äldre ålder så trodde jag att jag skulle ha en egen familj när jag blev 30. Barn o sambo. Men nu sitter jag här i min kalla etta helt ensam o inte ett barn eller en sambo så långt ögat kan nå.
Tänk när mamma var 30 då hade hon sambo o två små barn. Kommer jag någonsin att få det eller är det meningen att jag ska vara själv tills döden kommer? Det vill jag verkligen inte vara.
Jag vill ha någon att dela mitt liv med. Att upptäcka nya saker o dela med mig av det jag känner. Någon att visa mina känslor för, någon som visar känslor, ömhet o uppskattning till mig, för den jag är. Någon att vara kär i och älska. Det var allt för länge sedan jag kände den lyckan o pirret i magen av förälskelse. Men som alla säger, det kommer, det kommer. Ja, men när fan då??
Jag vill oxå ligga sked i soffan o titta film, laga mat till någon, ha någon som hälsar en välkomen när man kommer hem från jobbet, någon som har lagat mat till en, någon som överraskar en, någon som man kivas med, någon som älskar mig för den jobbiga människa jag är. Vet att jag inte är den lättaste människan att handskas med, vet även att jag inte släpper in någon i mitt liv för fort. Men när man väl lär känna mig så är jag väldigt lätt att handskas med. Om han med stort H kommer då ska jag vara redo med armarna o hjärtat öppet.
Någon som bara är helt hopplöst förälskad i den person som jag är...det är vad jag hade önskat mig när jag fyllde 30år..
Mamsi
Du min sköna älskade finaste tjej. Killarna vet inte vad dom går miste om. Du är varm rolig kärleks full kramig ( när du vill själv). Det kommer en till dej oxå. Bara släpp in dom att möta den rätte gör lite ont men det måste det göra annars är det inte rätt.
Älska dej glasruta
E
Lille snuffe!
