Varför ska det vara så himla svårt att koka spaghetti?! Jag förstår inte. Jag tror nog att jag är ett fotbollslag när jag kokar spaghetti. Inte att det bara blir en portion spaghetti över, nä, där är hur mycket som helst kvar i kastrullen. Och sen när man ska ta upp, ja. Det funkar ju heller inte det. Hela tallriken blir ju överfull o när man är klar så ser det ut som om man bara har pillat lite i maten. Tror nog att spaghettin förökar sig under tiden man kokar den o sen på vägen till tallriken med.
Åhh, snart är det helg o det ska bli jätteskönt. På fredag ska vi till Rianna Bistro. Eme o Fredde har bjudit med mig. Dom är för söta dom. Dom tror nog inte att jag klarar mig själv en helg..eller en kväll. Men det gör jag men det är ganska så tråkigt att sitta helt själv. Och under kvällens gång så saknar jag dom, min lilla familj.  O ja, låter som om jag inte har några vänner. Men alla andra har ringar på fingrarna o barn skrikandes vid sin sin sida. Och där i det stadiet är ju inte rikgit jag än. Eller än o än, kanske aldrig blir av heller. Det är lite tråkigt att man glider ifrån varandra när dom andra skaffar familj o så. Men vi har ju varandra, jag, eme, fredde, johan o jimmy. Vi är en liten familj som umgås o har hur kul som helst på helgerena o på sommaren....lata dagar på stranden..grillning... VARFÖR ÄR DET INTE SOMMAR FÖR?? VÅR GÅR MED BRA, JAG VILL! 

Nu kom jag helt av det med min spaghettihistoria.